Kapitel 4

För sångmästaren, med strängaspel; en psalm av David. (4:2)

När jag ropar, så svara mig, du min rättfärdighets Gud, du som i trångmål skaffar mig rum; var mig nådig och hör min bön.
2 (4:3) I herrar, huru länge skall min ära vara vänd i smälek, huru länge skolen I älska fåfänglighet och fara efter lögn? Sela.
3 (4:4) Besinnen dock att HERREN har utvalt åt sig den fromme; HERREN hör, när jag ropar till honom.
4 (4:5) Vredgens, men synden icke; eftersinnen i edra hjärtan, på edra läger, och varen stilla. Sela.
5 (4:6) Offren rätta offer, och förtrösten på HERREN.
6 (4:7) Många säga: "Vem skall låta oss se det gott är?" Upplyft du över oss ditt ansiktes ljus, o HERRE.
7 (4:8) Du giver mig glädje i hjärtat, större än andras, när de få säd och vin i myckenhet.
8 (4:9) I frid vill jag lägga mig ned, och i frid skall jag somna in, ty du, HERRE, låter mig bo avskild och i trygghet.